Hemmet i Hidden Hills i utkanten av Los Angeles är inrett med mycket kärlek och framför allt en känsla för antika franska och skandinaviska möbler.

Lance och Victoria Lortschers hem i Hidden Hills i utkanten av Los Angeles är utformat med mycket kärlek och intresse för antika mönster och europeisk stil.

Det är som att kliva in i en annan värld när man – efter att ha blivit godkänd av portvakten – kör in på Hidden Hills området. Som en resa tillbaka till en svunnen tid med hästar på gatorna, barn som springer och leker, och folk som hälsar på varandra. Man väntar sig nästan att Laura Ingalls från ”Lilla huset på prärien” ska springa förbi.

– Vi kände inte till området innan vi köpte huset år 2000, berättar Victoria.

– Men vi blev väldigt snabbt förtrollade av atmosfären och känslan som råder här. Det är ett väldigt privat och avskilt område där alla känner alla. Barnen kan rida omkring på sina hästar, till exempel över till kulturhuset för att se en föreställning. Vi har också en egen teater, där barnen kan ”parkera” sina hästar genom att binda fast dem vid en stolpe, precis som i en westernfilm. Sedan är det bara 45 minuters körväg på motorvägen från Los Angeles. Det är lite som att vara med i filmen ”The Truman Show”, men jag älskar det.

Det var faktiskt en hundra år gammal kalifornisk ek som var anledningen till att paret för nästan tio år sedan bestämde sig för att köpa en av de 650 fastigheterna som området består av. De blev totalt förälskade i det stora vackra trädet som står på gården och skapar en härlig skugga i trädgården. Huset hade en trevlig atmosfär, en fantastisk utsikt och en slags skön harmoni. Och så var familjen ute efter ett hem de kunde flytta in i istället för att behöva riva ner och bygga nytt.

– Det fanns en hel del arbete att göra ändå, men vi älskar att renovera och inreda, säger Victoria, som är inredningsdesigner.

Maken Lance är landskapsarkitekt, så deras intresse för inredning och arkitektur är givet.

När paret tog över huset fanns där flera väggar som skyddade mot insyn. Alla utrymmen var avskilda, taken var låga och väggarna blå. Det fanns linoleumgolv och mattor överallt.

– Huset hade fyra sovrum, fyra badrum, vardagsrum, matsal och nästan inget kök, minns Victoria.

– Och så låg det en ful grön matta över nästan hela hemmet. Den såg ut som om den behövde en omgång med en gräsklippare, skämtar hon.

Det tog paret ungefär fyra år att ändra på allt och uppdatera och möblera om hemmet, eftersom de bodde där under all renoveringstid. Många av väggarna togs bort för att öppna upp huset. Köket byggdes om till ett öppet sådant, förenat med matsalen och vardagsrummet, så nu har det nästan en loftliknande känsla.

På samma gång installerades höga fönster och stora dörrar överallt. På så sätt kan hemmet öppnas upp och ge känslan av att vara ute även när man är inomhus. Slutligen byggde man också en taktäckt veranda, som också bidrar till att gränsen mellan inne och ute suddas ut.

– Jag älskar att ha dörrarna öppna och att barn kan springa in och ut, det ger liv åt huset, säger Victoria.

Inte heller de gröna mattorna fick stanna kvar. Allrummet med kök och matplats, och det mysiga vardagsrummet fick nya valnötsgolv, medan andra ”finrum” försågs med mexikanskt kullersten.

– Jag valde trä för större delen av huset dels på grund av dess hållbarhet, och för att det ger värme. Jag bryr mig inte så mycket om mattor, jag har bara några lösa här och där.

I motsats till det mörka träet och stengolvet valde Victoria att måla väggarna ljusa.

Hon ville också helst inreda med möbler som kommer från, eller är inspirerade av, 1800- och 1900-tals fransk och svensk design, i blekta blåa, gråa, vita och pergamentliknande nyanser.

– När jag inreder handlar det mycket om skönhet och komfort, förklarar hon.

– Jag vill titta runt i ett rum och se en massa intressanta saker, men samtidigt känna harmoni och lugn.

Inspirationen hittar hon till stor del i de franska och svenska möblerna och i allmänhet den inställningen till livet som hon menar finns i de europeiska länderna.

– Jag älskar urblekta blåa, gråa och vita nyanser, medan mina favoritmaterial är linne, bomull, siden, metall och trä.

Hennes favoritrum i hemmet är köket/allrummet eller familjerummet, som de kallar det.

– Här kan vi öppna dörrar och fönster och höra fåglarna och hästarna ute i naturen. Det är ljust och trevligt även på en mulen dag.

Familjen planerade från början inte att bo i huset så länge. De tänkte att de skulle renovera det och sedan sälja det igen. Men de trivdes så bra i både hemmet och området att de nu har bott där i tolv år och har fortfarande inga planer på att flytta.