Blanka ytor lockar i Tropikerna

För drygt fyra år sedan började teamet bygga det vågade huset på 1 200 kvadratmeter i närheten av Sao Paulo i Brasilien. Det blev mycket glas och mycket vatten.

Simone Mantovani är en brasiliansk arkitekt som har vunnit flera priser för sin stilrena design. Efter tjugo år i branschen befinner hon sig nu i en fas där hon jobbar mot två grenar av den erfarenhet hon har samlat på sig under sin framgångsrika karriär; konstruktion och inredningsdesign.

2006 designade hon Condomínio da Baroneza, ett privat hem beläget cirka 90 km från Sao Paulo, och huset är ett lysande resultat av hennes kreativitet och uppfinningsrikedom. Ägarna som ville ha ett sommarresidens med plats för många gäster var med under arbetets gång.
– De var delaktiga i hela processen, inte bara under slutskedet då det var dags för inredningen, berättar Simone.

Det innebar att de var tvungna att ta till sig hela den vågade designen där yta och ljus var de två viktigaste ingredienserna. Huset på 1 200 kvadratmeter består av tre tydliga block där var och ett av dem har sin givna avdelning, ett för att umgås, ett annat för att sova och ett tredje för att laga mat och tvätta. Varje block ligger på sitt eget plan, med trappor för att accentuera nivåskillnaden. Huvudentrén markerar den oregelbundna designen med sina breda svarta trappsteg som leder genom en smal passage från trädgårdsgången till den imponerande svarta svängdörren.

Byggnadens norra gavel består av överlappande stenblock i varierande storlek och form, alla med olika ytbeklädnad och finish. På husets framsida har man byggt en mur av oregelbundna stenar (sorten kallas lokalt för Pedra do mato) för att ge en visuell skiftning mellan den fyrkantiga vita delen på ena sidan och det mörkbruna träblocket på den andra.

Muren skyddar både trädgården och glasväggen från insyn. Mittenblocket på hela sju meter tornar över de andra två och har ett vidunderligt insläpp av naturligt ljus. Alla sidor är klädda i glasrutor infattade i smala aluminiumlister. Takhöjden och rymden i vardagsrum och matsal med sina gigantiska glasdörrar ger ett intryck av att man sitter i trädgården. Dörrarna visade sig vara den största utmaning under byggets gång.
– För att kunna bygga så stora ytor med hög takhöjd var det viktigt att hela projektet var strukturellt och tekniskt genomarbetat, säger arkitekten.

Glasväggarna skapar en känsla av kontinuitet mellan den inhägnade trädgården på framsidan – med sitt japanska gräs och sextioåriga fruktträd – och den stora öppna tomten på baksidan. Eftersom ljuset kan flöda fritt rakt igenom medför det att mittenblocket påminner om ett växthus.
Att använda sig av naturligt ljus med hjälp av stora fönster har blivit något av ett signum för Simone Mantovani, men hon har ändå superkoll på andra praktiska aspekter i att bygga och inreda hus för att få till det där lilla speciella.
– Konstgjord belysning är också otroligt viktigt för att framhäva arkitektoniska karaktärsdrag och för att skapa dramatiska effekter, säger hon.

Taket på glasblocket ser ut att vara i betong men är faktiskt tillverkat av stål. Det sträcker sig långt ut åt sidorna för att förse uteplatsen med skugga. Små glödlampor är monterade under taket för att ge mysbelysning när mörkret faller på.
Simone har många hjältar, Jean Nouvel är en av dem, men hon skapar inget utifrån andra arkitekters regler utan går helt på intuition och känsla när hon designar sina hus.
Vid sidan om stora glasväggar är minimalismen ett av Simones särdrag som arkitekt. Alla projekt utvecklas tillsammans med uppdragsgivaren och hennes design kännetecknas av öppna ytor och raka linjer. I Condomínio da Baroneza är förutom glas, friliggande stålstrukturer, natursten och trä de framträdande materialen.
Det minimalistiska tillvägagångssättet applicerades både på exteriören och interiören, Simone beskriver det senare som ”en modern, stilren inredning, men med komfort i fokus”.

De kritvita väggarna och svarta skiffergolvet vittnar om hennes förkärlek för svartvitt, här accentuerade med mer rustika detaljer som den höga öppna spisen i natursten som bryter av den höga glasväggen.
Arkitekten designar inte sällan möbler för sina hus, men trots att så inte var fallet i just detta projekt så är alla föremål speciellt utvalda.

– Det är viktigt för mig att inredningen kompletterar arkitekturen samtidigt som den påkallar bekvämlighet, säger hon. Det räcker med några väl valda möbler som förstärker ytorna. Detaljerna skapar helheten, de avslöjar mycket.
Till och med på toaletten på undervåningen kan man se Simones avtryck. Natursten och svartvitt går igen även här, golv och handfat av skiffer kontrasteras av vitt kakel. Här och där finns dekorativa detaljer designade av henne själv.
I den delen av huset där sovrummen är belägna ligger sju sviter med tillhörande badrum, här har inte sparats på lyxiga detaljer. Badrummet i den största sviten har en tempererad skiljevägg i glas som separerar dusch/bad från toalett och handfat.
Bänkskivor, badkar och handfat i är alla tillverkade i skiffer.

I andra änden av huset ligger kök, tvättstuga förvaringsutrymmen och hushållerskans domäner. Stilmässigt flyter den avdelningen ihop med matsalen med sina jättefönster som övergår till solida vita väggar. Matsalen vetter mot altanen som har ett golv av itaúbaträ på vilket det stor ett stort bord med plats för många, och glasväggarna kan öppnas upp för att få en riktigt skön inne-ute-känsla. Bortom denna ligger en fantastisk pool med tillhörande vattenfall omgiven av ett trädäck med gott om plats för loungemöbler och solstolar, även de designade av Simone. Trampolinen är kamouflerad i fuskgräs för att smälta in i naturen.Huset ligger på plan mark med utsikt över bergen i horisonten. Simone berättar att hon hämtar inspiration från tre källor; i utvecklandet av nya idéer, i sökandet efter spännande material och i klienternas uppskattning.
Med facit i hand undrar man om det är något hon hade velat göra annorlunda?

– Under livets gång kan man växa och mogna, säger hon förnöjt och menar att huset är fulländat utom för en liten detalj som de valde att utelämna – en pergola i trä på altanen utanför barnens rum. Men hon fick fria händer att designa Condomínio da Baroneza och totalt utlopp för sin kreativitet.
– Det gladde mig verkligen, särskilt nu när projektet är avslutat.